Här finns ingen musik!!
Öppna fönstret helt och läs!
Har vi tjejer
ingen frihet längre?
 
Kollade just på nyheterna, vilket gjorde mig väldigt upprörd.
Alla har väl hört talas om de som våldtog en tjej på Cypern?
Fick just höra deras straff.
Böter!! Med domarens ursäkt; jag ville inte förstöra pojkarnas framtid.
Vadå förstöra?
Vad har de gjort då? Jo, de har förstört en tjejs framtid. Betyder inte det något?
Det är precis som om det ska vara tillåtet att ofreda en tjej!
Vet ni vad det är för straff för en ficktjuv?
Upp till sex år i fängelse.
Om man ofredar en tjej blir det bara böter.
De måste väl stå för vad de har gjort?!
Har man varit kababel att våldta en tjej en gång, så kan man vara det en gång till.
ttt
Nä, nu tjejer måste vi göra något åt det här. Och då menar jag verkligen det.
Jag blev själv våldtagen för fem månader sedan i Helsingborg.
Jag mår fortfarande dåligt av det, och jag kommer alltid att göra det.
Det har förstört mitt liv.
Jag kommer alltid att få leva med det. Det kommer alltid att finnas kvar i mitt minne.
Jag har polisanmält det.
Polisen fann mig på plats efter ett samtal från någon som hört mig skrika.
De fann mig utan underkläder och rivsår på benen. Underkläderna var sönderrivna.
Jag var i chocktillstånd.
Jag kom inte ihåg var jag var, vad jag hette eller hur våldtäktsmannen såg ut.
Jag blev hämtad av ambulans och skjutsad till sjukhus.
Och det berodde inte på alkoholen som polisen verkar tro.
Tyvärr så hade gärningsmannen redan hunnit våldta mig och försvunnit.
ttt
Men vad bryr sig polisen om det? Inget. Det har gått fem månader! Fem månader!! Hinner man inte göra något på så lång tid? Polisen meddelade mig att;
ja, du var ju rätt berusad.
Ja, och? Ingen har väl rätt att ofreda mig för det. Jag sa faktiskt nej.
Betyder inte det något?
Tydligen inte.
Vad mer kan jag göra? Enligt vad jag har hört så ska det ske en våldtäkt varannan vecka här i Helsingborg. Det är väl inte konstigt. Det är ju nästan tillåtet.
Jag tycker att det är en varningssignal. Vart är samhället på väg egentligen?
Kanske hade polisen gjort mera eftersökningar om våldtäktsmannen hade tagit min plånbok, för det är ju strängare straff för ficktjuvar!
ttt
Jag tycker inte att vi tjejer ska behöva tolerera något sådant här. Vi måste börja slåss för våran rätt och frihet. Det är dags nu. Nu har det gått för långt. Alla vi tjejer, både de som har blivit utsatta och de som inte har: hjälp till. Vi lever på 90 talet. Vi är en egen individ som har samma rätt och frihet som mannen. Vi måste kunna gå ut och känna oss säkra. Jag tycker att straffen inte är tillräckligt stränga. Jag snattade en gång när jag var ung, innan jag blev myndig. Jag fick betala 1500 kronor i böter. Straffet för en våldtäkt är bara 11 000 kronor mer. Är det verkligen rätt?
ttt
I samband med den här våldtäkten skickade läkaren som tog emot mig på sjukhuset in en remiss till najaden. Psykiatriska mottagningen här i Helsingborg. Den remissen har inte ens kommit fram. Hon har ringt till dem personligen och berättat att jag mår fruktansvärt dåligt och behöver hjälp så fort som möjligt. Att det är akut. Men det samtalet glömde man bort. Vadå, har någon läkare ringt hit? Det är inte noterat. Sedan fick jag en tid till en läkare efter två månader. Samma dag avbokade de det.
För han var tvungen att gå på ett annat ärende.
Men mitt då? Betyder inte det något?
ttt
Jag beslutade mig då för att själv gå dit. Jag fick då träffa en skötare. Hon frågade varför jag mådde dåligt. Men problemet var att jag mådde så fruktansvärt dåligt då att jag inte kunde tala om det. Hon svarade mig då att jag skulle komma tillbaka när jag mådde bättre och kunde tala om vad det var som gjorde att jag sökte hjälp.
Vadå? Jag gick ju dit för att jag mådde dåligt.
Ska jag då komma tillbaka när jag mår bättre?
Jag fick efter nästan tre månader en tid till en läkare som inte kunde hjälpa mig.
När jag kom till henne fick jag till svar; det är alldeles för mycket kö. Du kan få vänta i flera månader. Jag bokar in dig på en tid till mig efter semestern, om två månader. Vadå? Är inte en sådan här sak akut?
Det trodde jag. Jag tror att jag mår likadant som alla andra tjejer som har råkat ut för en våldtäkt eller våldtäktförsök.
Man känner en sådan fruktansvärd skuld. Man skäms. Man vågar inte prata med någon. Och det är fruktansvärt viktigt att man har någon att prata med den första tiden.
För det är inget att skämmas för.
Det är killarna som borde skämmas.
Man känner sig så fruktansvärt äcklad.
Ibland undrar jag hur jag ska kunna leva vidare. Min kropp lever automatiskt vidare, medan min själ för alltid kommer att vara förstörd.
ttt
Efter tre och en halv månad kom jag på vad våldtäktsmannen hette.
I alla fall som han presenterade sig som.
Jag ringde direkt till polisen och meddelade detta.
Jag fick till svar av henne; "vi har väldigt stressigt här nu.
Det är semester och lite personal. Någon ringer säkert till dig senare.
Och hur kunde du komma på namnet nu helt plötsligt."
ttt
Det var för en och en halv månad sen. Det har inte ringt någon till mig.
Jag var själv dit och frågade om de hade gjort något. Hon som har hand om mitt fall hade då semester, så jag fick tala med någon annan.
Jag förklarade då varför jag ringde.
Att jag hade kommit på hans förnamn och undrade om de hade gjort något.
Jag fick till svar att det hade jag inte rätt att veta. Det var sekretess belagt och det kunde bara hon som hade hand om mitt ärende tala om.
Och hon skulle vara borta en månad till.
Han sa att han skulle kolla efter vad han kunde. Han frågade efter efternamnet på killen.
Men då sa jag att det visste jag inte. Han frågade mig då; "vet du numret på ärendet då i alla fall?"
ttt
Hur ska jag kunna veta det? Jag har ju inte fått reda på någonting.
De har killens DNA. För jag har pratat med läkaren som tog mina prover när det hände. Och de hade hittat spermier efter honom. Är inte det bevis nog?
Hur mycket bevis behöver de egentligen?
Det känns om det är jag som är brottsling och inte våldtäktsmannen.
I alla fall när polisen frågar mig om jag inte var med på det.
Om jag inte lurade honom genom att ge honom en signal att jag ville ha sex med honom.
Han våldtog mig mot min vilja!!!! Kan ingen förstå det?
Visserligen gick jag bredvid honom. Men har jag ingen rätt att göra det?
Är det en signal till att jag vill ha sex med honom bara för att jag gick iväg med honom?
ttt
Jag har inte kunnat söka något jobb under den här tiden. Jag har inte kunnat fungera normalt av huvudtaget. Jag har gått sjukskriven under den tiden jag har kommit på att jag lever och måste vara sjukskriven för att få pengar. Under tiden ringer socialtjänsten och kräver att jag ska skaffa mig ett jobb. Jag har inte varit kababel att skaffa mig ett jobb. Och jag är egentligen det inte fortfarande. Jag får panikattacker med jämna mellanrum. Jag kan inte gå ut. Jag kan inte ens gå ut ur sängen ibland. Jag törs inte gå ut när det är mörkt. Jag är rädd att jag ska träffa honom när jag är ute. Även på dagtid.
ttt
Alla ni tjejer som känner att nu får det vara nog, hör av er.
Tidningen har mitt telefonnummer, email och adress. Vi måste kunna göra något. Vi måste göra samhället uppmärksamma på vad som håller på att ske.
Vi måste kunne känna oss fria att kunna gå ute hur onyktra vi än är
utan att behöva bli ofredade.
Om ingen annan börjar, så kan väl vi här i Helsingborg göra det.
Ni behöver inte skämmas för vad som har hänt. Jag vet att det är svårt.
Men det är absolut inte vårat fel!!! Det är viktigt att man talar om det. Och jag tror att man behöver någon som har varit med om samma sak att prata med.
Någon som verkligen förstår vad det handlar om.
ttt
Email:
gyllenhammar3@hotmail.com
eller
ritpennan@telia.com

Detta ovan skrev Caroline  i augusti till mig.
 Hon var den som gav mig kicken att bygga upp denna hemsida
om hur verkligheten ser ut runt våldtäktsoffren.
Hela tiden har jag haft kontakt med Caroline.
Hon är en ung kvinna som verkligen kämpat för att få sin upprättelse.
Främst har det då gällt att få fast gärningsmannen...
men det är ännu inte gjort...kanske aldrig blir gjort...och att få polisutredningens "nedlagda ärende" upptaget igen!
Det gick inte ens med advokathjälp!
ttt
Caroline har påvisat felaktigheter, använt hela sin aggresson och skällt ut företrädare för den samhälls hjälp hon aldrig fick men borde fått...
Caroline gick  till Advokat för att, om så ginge,
stämma etablissemanget som åsamkat henne så mycket lidande
efter själva våldtäkten! Men inget hände....
ttt
Så tog hon  kontakt med en politiker och då började något hända...
Alltså... en ung 20 åring har ensam KÄMPAT MYCKET HÅRT...
utan att veta samhällets krångliga regler... tills hon träffade en polikier som visste...
Resultatet vill jag berätta nu genom att publicera
hennes senaste två mail till mig:
ttt
Så i dag den 4 dec.-99 kom detta mail:
 
Den som tiger samtycker!!!
Du som är väninna, en dotters pappa, 
äkta make, mamma, pojkvän...
Och som inte kan tänka dig leva i ett land, 
där du och din vän/anhörige inte har rätt till lagligt skydd 
mot det grova våldsövergrepp som våldtäckt är...
mailar direkt din protest till någon av ovan adresser...
....
Vi tänker samla in dessa mail 
och  föra synpunkten vidare uppåt, till de som fattar besluten 
om lagar och hur de skall tillämpas i ett rättssamhälle!!
Till protestlistorna
 
 
tillbaka
eller stäng fönstret så kommer du åter till rubrikerna